Detta inlägg har hög
journalisttips.se-faktor. Och jag kommer att prata teknik.
I torsdags kväll bevakade jag kommunfullmäktige (KF) på Orust. KF skulle besluta om budgeten och det var inte helt säkert hur det skulle gå. Orust styrs av en blocköverskridande så kallad regnbågsallians i minoritet och moderaterna, folkpartiet och socialdemokraterna står utanför. Det var alltså upplagt för att beslut och kompromisser skulle ske under mötets gång.
Tidigare under veckan beslutade jag och mina kollegor vid desken på Bohusläningen att vi skulle skriva en inför-artikel och på något sätt livebevaka mötet. Vi har tillgång till
Scribble Live men jag var lite bekväm av mig och valde att använda enbart Twitter. I
artikeln som vi publicerade i torsdags, dagen för mötet, lade vi in en
widget som visade mitt Twitter-flöde. En widget-kod är lätt att göra och möjlig att publicera i
Polopoly som Stampen-koncernen använder som publiceringssystem för hemsidan. (Jag kommer senare se till att ta bort denna från artikeln.) Dessutom utlovade vi att jag skulle twittra från mötet, vilket gav en positiv kommentar på sidan.
På plats i Kajutan i Henån fick jag av en snäll bibliotekarie en trådlös uppkoppling till min bärbara dator, en HP Elitebook 8560w (ja, den är tung). Vid pressbordet denna afton satt oppositionsrådet Hans (som inte är KF-ledamot), jag och två kollegor från andra tidningar. Denna bild på oss lade
kommunchefen Jan ut på twitter:
Under kvällen gjorde jag omkring 20 uppdateringar på Twitter. Ovanligt nog var det lite brist på bra citat som höll för Twitter-formatet, annars brukar KF-möten ge upphov till många bra citat. Jag ser i efterhand en brist i att jag faktiskt missade att ge sakupplysningen om att M+FP lade ett yrkande, däremot beskrev jag deras ståndpunkter. Det var fem personer som interagerade med mig under kvällen via Twitter och jag fick några följare. En brist var att jag inte hann svara dem under kvällen, det blev en envägskommunikation från min sida. Det berodde också på att mobilen var tyst, så jag missade de sedvanliga plingen från min
Echofon-app. Jag använde Twitters vanliga hemsida och funktionen att dela bilder via Twitter från min iPhone 3GS (ja, den håller fortfarande...).
Jag tog 82 exponeringar med min kamera, en Nikon D3100. Ljuset i lokalen var riktigt dåligt, så jag fick köra med högt ISO, bilderna blev brusiga och jag fick färgskiftningar. Min kollega använde en Canon med bättre objektiv, jag uttryckte min avundsjuka. Jag Photoshoppade fem-sex bilder som jag mailade in till vår nattchef som tog hand om dem. Jag kunde ha gjort allt själv, men bildöverföring med VPN-uppkoppling (se nedan) med de vanliga handgreppen som vi använder på redaktionen blir tyvärr mycket (för mig är detta någon minut per bild) långsammare än att maila när man sitter och fjärrjobbar.
När det var uppenbart hur debatten gick och beslutet skulle gå började jag skriva. Jag kopplade upp mig via via VPN och lade in texten i
Newspilot. Där hade jag fått lite service i och med att bilderna redan låg kopplade till min artikel, där hade jag sparat cirka fem minuter. Jag väntade till 22.15 innan jag nattchefen beslutade att köra texten i papperstidningen utan voteringsresultatet (sista lämning till tryckeriet är cirka 22.25). I Newspilot finns en chatfunktion som gjorde att jag kunde ha bra direktkontakt utan att störa någon. Voteringen kom bara tio minuter efteråt. Jag kompletterade min
text som jag såg var lagd på en tidningssida och publicerade den på hemsidan, vilket jag gör med ett kortkommando från Newspilot. Dock måste man anpassa rubrik och ingress före export till webben eftersom vår layout på hemsidan bygger på korta puffar från huvudsidan in till artikeln.
Eftersom vi hade layoutplanerat artikeln så visste jag exakt hur lång texten behövde vara och jag fick också en förhandsvisning av det layoutade resultatet innan någon redigerare lade in texten på en Indesign-sida. Hur det ser ut kan man läsa
här.
Hur gick det då? Ja, en artikel om en kommunal budget toppar aldrig statistiken på en tidnings hemsida, det brukar vara
sådana här artiklar som gör det. Men båda artiklarna blev hyfsat lästa och jag fick som sagt lite positiv respons på Twitter. Artikeln håller inte nobelpristagarklass, men redovisar i alla fall beslutet och de politiska skiljelinjerna.
Man kan säga att vi bevakade mötet på samma sätt som sportjournalister gör varje dag. Man skriver en "inför-text", man twittrar från matchen och man skriver ett referat med resultatrapportering under tidspress. Mer "här och nu"-rapportering går att göra av politiken och i en kommun brukar det vara tio till tolv tillfällen per år. Det kan vi bli bättre på att fånga upp.